Navigera genom att trycka på bilderna nedan
Forss AB, tidigare skogsindustribolag hemmahörande i
Köpmanholmen,
Ångermanland. Företaget, som bildades 1877, drev sågverk, sulfit- och
sulfatfabrik i Köpmanholmen samt vattenkraftstationer vid Fors och Brynge. 1964
förvärvade
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) Forss AB.
Redan 1864 anlade Forss Sågverksbolag en ångsåg vid
Nätraåns
utlopp i havet. Forss Aktiebolag bildades 1877 och tog då över driften.
Gustaf Hedberg kom till Domsjö ångsåg på 1870-talet, började där som bokhållare
och arbetade sig upp. 1895 övertog Hedberg ledningen för Forss AB. Verksamheten
vid Köpmanholmen utvidgades 1895 då en sulfitfabrik uppfördes. Samtidigt anlades
en kraftstation i Fors med en effekt av 800 kW. 1909 tillkom en
sulfitspritfabrik. 1917 tillkom dotterbolaget
Sävenäs Nya AB, som i sin tur kontrollerade
Öhrvikens AB. Köpmanholmen blev en bruksort där fabriken stod bakom mycket av den sociala
omsorgen. Företaget byggde skolan, kyrkan, samlingslokalen och servicehuset.
Theodor Hedbergs hustru Ingeborg Hedberg tog initiativ till Solgården, Sveriges
första
daghem. Den tredje generationen av familjen Hedberg, Theodor Hedbergs son
Hans Hedberg, var dock inte intresserad av att överta företaget utan blev en
erkänd keramisk konstnär. Efter att en större utbyggnad av sulfatfabrikens slutförts 1963, då
produktionskapaciteten kom att fördubblas till mer än 120 000 årston massa,
nedlades tillverkningen av sulfitmassa och sulfitsprit. Årsproduktionen blev
därefter 12 500 stds sågade trävaror, 45 000 ton blekt tallsulfatmassa, 30 000
ton blekt björksulfatmassa, 45 000 ton oblekt tallsulfatmassa, 6 500 ton klor, 7
500 ton alkali (natronlut), 6 500 ton alkali (natronlut), 2 250 ton hartsolja,
300 ton terpentinolja samt 50 miljoner kWh el från kraftstationer och
ångturbiner. Antal anställda var 880. Den 27 april året efter (1964) övertog Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) ägarskapet till Forss AB från familjen Hedberg. Fabriken innefattade då en sulfatfabrik med en kapacitet på 130 000 ton massa, ett äldre ramsågverk, ett kraftverk samt 112 000 hektar skogsmark. Köpesumman var 17 miljoner (ungefär hälften av skogsmarken övertogs dock av MoDo). Efter förvärvet investerade NCB i en ny klorfabrik och ny sodapanna.
Sågverket lades ned 1977 och 1982 avvecklades sulfatfabriken. Klorfabriken fanns
kvar till 1994. 2002 påbörjade Naturvårdsverket, AssiDomän, Örnsköldsviks kommun och EU en sanering av industriområdet som förorenats av kvicksilver och terpentin. Projektet har beskrivits som den största industrisaneringen i Sverige och kostnaden beräknades till totalt 186 miljoner kr. (Viktiga årtal) |