Namnet är upptecknat både av Gottlund och Nordmann. Vid Svabens bruk i
Dalarna träffade Gottlund 1817 en 63-årig man, som hette Olof Larsson
Pöntinen, den ende som där kunde finska. Han hade varit soldat två gånger.
Första gången hade han hetat Udd, andra gången Hvass och därför kallades
han Uddhvass. Han hade varit med i 1788 års krig i Finland. Han berättade,
att den förste som byggde i Vestra Svartnäs i Svärdsjö finnskog i Dalarna
varit Olof Pöntinen, därför har Vestra Svartnäs det finska namnet Pöntilä.
Gottlund berättar från sin resa i Värmland 1821, att den förste som kom
till Södra Viggen (Karvala) i Nyskoga socken varit en Matts Pöntinen.
Detta är tydligen en förväxling av Pöntyinen. Se detta.
Ännu 1821 fanns denna släkt kvar på några platser i Gräsmark i Värmland.
I Sundbergs »Finnmarksräfsten i Norge 1686» nämnes i Risberget i Hofs
socken Johan Dauidsen Ponden, 15 år, och född i Gestrikland i Sverige.
Pöntinen har funnits i Rautalampi med flera platser i Finland, Pöntöinen i
Rautalampi med flera platser. |
