HÄMÄLÄINEN

Detta namn finns både hos Gottlund och Nordmann. Det har varit en stor släkt, eller rättare flera släkter, som haft samma namn. Hämäläinen betyder »tavast» och har alltså givits åt folk från Tavastland, som inflyttat och bosatt sig bland de savolaxiska finnarna. År 1817 påträffade Gottlund folk av denna släkt i Alfta finnskog i Hälsingland. Den förste som uppodlat byn Tjärnberg (Konkari) i Nyskoga i Värmland lär ha varit en Pål Hämäläinen. Byn Långsjöhöjden i Lekvattnet har, enligt Gottlund, uppodlats av två bröder Johan och Anders Hämäläinen från Runnsjötorp (Mustamäki) i Östmark. En tredje broder bosatte sig i Vittjärn (Huitkeärnä) i Lekvattnet. En fjärde broder, Sigfrid Hämäläinen, bodde kvar i Runnsjötorp, men flyttade sedan till Vittjärn, där han upptog gården Sipilä (Sibbilla), som efter honom fått sitt namn. På den nämnda gården Sipilä bodde vid Gottlunds besök där 1821 Anders Pålsson Hämäläinen. Den förste som uppodlade gården Juhola i Mulltjärn i Östmark, Johan Ersson Oinoinen, tog sig hustru från Långsjöhöjden av släkten Hämäläinen. Tiskaretjärn i Gräsmark har enligt Gottlunds anteckningar uppodlats av Josef eller Johan Hämäläinen från Hämeeanmaa socken i Finland. Det skall naturligtvis vara landskapet Hämeenmaa eller Härne, d. v. s. Tavastland. I Rattsjöberg i Vitsand träffade Gottlund 1821 Hindriksson Hämäläinen. Där finns en gård som än i dag heter Hamla (Hämälä). I Digerberg (Rämälä) i Nyskoga socken bodde Hindrik Hindriksson Hämäläinen och i Södra Viggen (Karvala) i Nyskoga bodde å Nergården Hindrik Tomasson Hämäläinen. Hans son, som också bodde på samma gård, är i kyrkoböckerna skriven Lille Hindrik Hindriksson. Hans son Mattes Hindriksson, född 1835, död 1923, flyttade till Mangsliberg i Nyskoga, som på hans tid var en stor gård. I Lekvattnet träffade Gottlund en Matts Olsson Hämäläinen, som kunde en hel hop läsning och som också kunde läsa finska. Han hade också några finska böcker. En Olof Mattson Hämäläinen från Järpliden i Södra Finnskoga var med i den 12-mannadeputation som uppvaktade kungen och ständerna 1823. Denna släkt var f. ö. spridd över hela finnskogen på båda sidor om gränsen.   I gamla mantals- och tiondelängder återfinnes namnet Hämäläinen i formen Hammelan o. d. År 1679 förekommer Anders Hamelan i Bjurberget i Södra Finnskoga. Och i början av 1700-talet finns Nils Hamelan eller Hamalan på Hamlandstorp i Lekvattnet. En Örjan Hamelan fanns i Gransjön i Östmark 1658, i Norra Röjdåsen (Puttola) i Östmark 1662 och i Tväråna (Suhola) i samma socken 1664. I Isidor Sundbergs »Finnmarksräfsten i Norge 1686» förekommer Erich Sifuerss Hammelan i Fensjön, Vinger socken, 40 år, rymt från Sverige i krigstid efter att ha slagit i hjäl 2 svenska finnar. Han var född i Fryksdalen i Sverige i närheten av gränsen. Man kan gissa att han var från Vittjärn i Lekvattnet. Namnet Hämäläinen påträffas i Rautalampi och många andra platser i Finland. Förgreningar ac denna släkt är bl a: Konkari, Juuselainen, Millomi, Norilainen... Fernow skriver namnet Hammelan.